Vi löpare möts ständigt av skepsis från många håll. Inte sällan möts jag av kommentarer såsom ”hur orkar du springa så länge – det är ju dödstråkigt!” och liknande. Men någonstans där inne bakom den skeptiska hållningen finns det ett uns av avundsjuka, en vilja att kunna och orka börja träna långdistanslöpning. Skepsisen är oväntat nära besläktad med viljan. Just därför tolkar jag all form av skepsis som något positivt. Kanske är det bara en del av min snedvridna tankebana, men om det är en sådan som kan få mig att springa de där närmare 42 km – ja, låt det så vara.

Men det finns en del måsten för att jag ska klara av att genomföra pass efter pass. Moroten, för mig, ligger delvis i att kunna mäta mina framsteg. Sedan jag började använda RunKeeper – en app till iPhones – har motivationen skjutit i höjden. ”Telefonen” underlättar mitt slit på flera sätt. Bara det att jag alltid vet vilket tempo jag håller och hur långt jag har sprungit – och att dessutom få höra en människoröst mitt i den ensamhet som omgärdar en löpare – är en trygghet och en fingervisning om vart min träning leder mig. Jag kan dock tänka mig att det här med tidtagning kan kännas som en stressfaktor för många, men hittar man rätt balans och rätt användningsområde – jag sätter till exempel aldrig ett krav på att jag måste springa snabbare från en gång till en annan – så är den guld värd.

Sedan finns det förstås andra motiverande funktioner och verktyg som gör livet som löpare mer drägligt. En iPhone har som bekant fler egenskaper. Den kan till exempel spela upp musik. Och oavsett om det är så att du sitter på ett gigantiskt iTunes-bibliotek eller om du föredrar Spotify, så bör du aldrig hinna tröttna på musiken som driver dig framåt. Här krävs lite kohandel mellan artister, låtar och best of-plattor, men när 2 juni kommer ska jag ha en över fyra timmar lång låtlista ”done and dusted”. Men en bra låt är inte nödvändigtvis en bra löparlåt, långt ifrån, så det krävs en viss form av misslyckanden längs med vägen för att man ska hitta rätt.

Låt mig redan nu slå fast: löpning är en materialsport. Allt annat du hört är en lögn. Du kommer inte klara en normal löparträning med dina gamla gympaskor, och det är inte heller särskilt bekvämt för flertalet kroppsdelar med gamla tränings-t-shirts och overaller när du springer långt. Gör dig själv en tjänst och satsa på kvalitet – det har du igen väldigt snabbt. Det gäller det mesta, men kanske framförallt för nästa produkt.

Löparskor är kanske numero uno att tänka på. Jag kommer inte att gå in på specifika märken eller typer av skor, men en rekommendation är definitivt att ta sig till någon affär som erbjuder service kring det här med utprovning av skor. Det finns mängder med funktioner och typer av skor, och dina fötter kommer garanterat inte passa dem alla. När du väl provat ut vilket typ av steg du har och vilken sko du behöver ska du se till att lägga detta på minnet – det är viktig information som din kropp kommer må bra av. Livet som löpare är slitsamt, både för kropp och själ. Om du foten sedan passar som handen i handsken – otroligt dum liknelse, men köp resonemanget i alla fall – så har du en enkel köpprocess framför dig när det är dags för nya skor nästa gång. Då finns det dessutom en uppsjö inhemska och internationella hemsidor där du kan hitta skorna till en billig penning.

Slutligen finns det en sak till som är viktig för mig: rätt kalsonger. Sådana som skaver och ger upphov till elakartade köttsår är ett big no no, så därför har jag ett eller några par som jag vet sitter bra. Låt mig presentera superman-kalsongerna! Förutom att jag känner mig som Stålmannen när jag stegar iväg, kan jag lita på att de aldrig sviker mig i form av jobbiga skavsår.