Ont i knäna beror oftast på överbelastning, artros eller en skada i menisk eller ligament, och vilken av dem det är avgör om du kan vänta och träna eller om du ska söka vård. Svaga lår- och höftmuskler gör att knät får bära mer än det tål.
Vad kan ge ont på insidan av knäna
Smärta på insidan av knäet beror oftast på meniskskada, överbelastning eller en skada på det mediala kollateralligamentet. Var det gör ont och vilken rörelse som utlöser smärtan säger mer om orsaken än hur ont det gör.
Meniskerna är två halvmåneformade broskskivor som fungerar som stötdämpare mellan lårbenet och skenbenet. Den inre menisken skadas oftast av en vridning med foten i marken, till exempel i fotboll, eller när du reser dig snabbt ur djup knäböj. Det typiska tecknet är en punktvis smärta i ledspringan på insidan som kommer vid vridning eller djup böjning. Ibland hakar knät upp sig eller låser sig, eftersom en lös flik av menisken kommer i kläm i leden. Hos personer över ungefär 40 år kan menisken också slitas utan någon tydlig skadehändelse, som en del av samma åldrande som ger artros.
Överbelastning på insidan märks på ett annat sätt. Smärtan kommer smygande efter att du ökat träningsmängden, sitter mer diffust en bit nedanför leden där flera senor fäster på skenbenet och blir värre av belastning än av vridning. Löpning, långa promenader i backe och mycket trappor är vanliga utlösare.
Här finns sällan någon låsning, och knät känns stabilt.
En isolerad skada på det mediala kollateralligamentet, inre sidoligamentet som håller ihop knät på insidan, uppstår när knät trycks inåt av en kraft utifrån. Klassiska exempel är en tackling, ett fall i slalombacken eller en snedtramp där knät viker in. Ömheten sitter längs insidan, ofta lite ovanför eller i höjd med ledspringan, och knät kan kännas instabilt när det belastas åt sidan. Ligamentet har god blodförsörjning, och därför läker en isolerad skada oftast utan operation med stöd och gradvis träning. Har även korsbandet eller menisken skadats ser behandlingen helt annorlunda ut.
Vanliga orsaker och hur du känner igen dem
Orsakerna går att skilja åt på när smärtan kommer, var den sitter och om knät låser sig eller ger vika.
| Orsak | Typiska symtom | Vanlig utlösare | När du bör söka vård |
|---|---|---|---|
| Överbelastning runt knäskålen | Molande smärta framtill, värre i trappor, vid knäböj och efter långt sittande | Snabb ökning av löpning, hopp eller trappgång | Om smärtan inte minskar efter några veckor med anpassad belastning |
| Meniskskada | Punktsmärta i ledspringan, smärta vid vridning, låsning eller upphakning | Vridning med foten i marken, eller slitage hos äldre | Direkt om knät låser sig, annars om besvären består |
| Ligamentskada (sido- eller korsband) | Svullnad, ömhet längs ligamentet, knät viker sig eller känns ostadigt | Våld utifrån, snedtramp, tvär inbromsning | Samma dag vid kraftig svullnad eller om knät inte bär |
| Patellaluxation | Knäskålen hoppar ur läge åt sidan, synlig felställning, snabb svullnad | Vridning med böjt knä, vanligast hos unga | Alltid, även om knäskålen gått tillbaka av sig själv |
| Artros | Stelhet efter vila, smärta vid belastning, gradvis försämring under månader eller år | Ålder, tidigare knäskada, övervikt | Planerat besök om besvären begränsar vardagen |
Patellaluxation, att knäskålen glider ur sitt spår, ska bedömas även när den har gått tillbaka. Vid urhoppet kan en bit brosk lossna, och risken för nya urhopp är stor om musklerna runt knät inte tränas upp.
Utredningen börjar nästan alltid med att en läkare eller fysioterapeut frågar hur det hände och undersöker knät med specifika tester för menisk och ligament. Magnetkamera behövs inte för de flesta. Hos medelålders och äldre syns ofta förändringar i menisken som inte är orsaken till smärtan, och en bild kan då leda tankarna fel. Röntgen används framför allt när artros eller en fraktur misstänks.
Svullnad som kommer inom några timmar efter en skada tyder på blödning i leden, medan svullnad som byggs upp långsamt oftare är retning av ledhinnan. Mer om svullnad och ökad ledvätska i knät finns i vår egenvårdsguide.
Hur känns artros i knät
Artros i knät ger ofta långsamt ökande stelhet och smärta vid belastning, särskilt efter vila och på morgonen. Morgonstelheten släpper oftast inom en halvtimme när du kommit igång. Många beskriver att de första stegen efter att ha suttit är värst, att trappor nedför gör mer ont än uppför och att knät värker kvällen efter en dag med mycket gående.
Det som skiljer artros från en akut skada är förloppet. En menisk- eller ligamentskada har oftast ett tydligt ögonblick då det hände. Artros saknar det och växlar i stället mellan bättre och sämre perioder, där en kraftigare belastning kan ge några dagars försämring med lätt svullnad. Knät kan knastra, men knaster utan smärta är vanligt och betyder inte i sig att leden är skadad.
Artros går inte över, men den går att påverka.
Träning som stärker lår- och höftmusklerna avlastar ledbrosket, och för de flesta minskar smärtan och funktionen förbättras efter några månaders regelbunden träning. Att vila sig igenom besvären hjälper alltså inte, eftersom ett knä som används mindre blir svagare och då gör mer ont.
Titthålsoperation, artroskopi, har länge erbjudits vid knäsmärta hos medelålders, men vid artros hjälper den sällan. Socialstyrelsens remissunderlag från april 2020 rekommenderade att patienter med artros eller misstänkt degenerativ meniskskada inte ska erbjudas artroskopi och räknade med en besparing på över 250 miljoner kronor per år. För patienten betyder det att träning är förstahandsvalet vid artros och slitageförändringar i menisken.
Behandling och när du ska söka vård
Mindre knäbesvär går ofta att behandla hemma med belastningsanpassning och träning, men du ska söka vård om smärtan inte förbättras efter några veckor eller om knät låser sig. Belastningsanpassning betyder att du minskar det som provocerar smärtan utan att sluta röra dig. Som tumregel går smärta upp till ungefär 3 på en skala från 0 till 10 under träning är acceptabelt, så länge den har lagt sig till nästa morgon. Är knät svullnare eller ömmare dagen efter har du tagit i för mycket och backar ett steg. Byt löpning mot cykel eller simning några veckor, korta promenaderna i backe och träna lår och höfter med övningar som inte gör ont, till exempel knäböj till en stol och sidoliggande benlyft.
Vissa tecken är skäl att inte vänta. Sök vård samma dag om knät svullnar kraftigt inom några timmar efter en skada, om du inte kan stå på benet, om knät låser sig så att du inte kan sträcka ut det eller om knäskålen har hoppat ur läge. Knät som blir varmt, rött och svullet tillsammans med feber ska också bedömas akut, eftersom det kan vara en infektion i leden.
Långvarig men stabil smärta utan svullnad eller låsningar behöver inte akutvård. Ge då hemmaträningen sex till åtta veckor innan du utvärderar, eftersom muskler och senor behöver den tiden för att anpassa sig. Blir det inte bättre är en fysioterapeut ofta rätt första kontakt, och i de flesta regioner kan du boka utan remiss.
Vänta eller söka vård med ont i knäna
Ont i knäna beror oftast på överbelastning, artros eller en skada i menisk eller ligament, och det är mönstret av symtom som avgör vad du ska göra. Har besvären kommit smygande utan svullnad börjar du med anpassad träning hemma, men har knät svullnat snabbt, låst sig eller vikit sig efter en skada ska det undersökas innan du tränar vidare.